Another one.

Och ännu en jävla natt utan sömn.

TACK A! Du är alldeles underbar och driver mig inte alls till vansinne.

Ångest

Ensam. Ont. Ledsen. Nere. Frustrerad......................

So much for that.

Tänkte äta frukost för förtänkte jag. Havregrynsgröt med hallon russin. Bara det att jag låtit hallonen stå framme sen i lördags också så en svärm av bananflugor kom emot mista gången sen i lördags.
Mysigt. Hackade ner lite mango och russin. Smakar skit. Papper typ.
Så där gick mitt lame ass försök till frukost. Nu får det stå där o ruttna tills jag orkar ta bort det.
Är så hungrig men ...orka.

 Jag orkar inget mer.....

Måste klaga.

Jag är så trött. Önskar att han satt här bredvid mig i soffan med en påse chips, en skål med dipp och en film på TV'n.
Why can't it be that way?

Miserable.

Fan......igår klarade jag mig. Visst var jag ledsen, upprörd, arg, sur....men idag är allt 100 ggr värre av någon anledning. Helt plötsligt blev jag bara...deprimerad. Skulle egentligen iväg och fixa en del saker på stan, men nu....nej. Jag tror inte jag orkar faktiskt....BLÄ!
Varför kan det bara inte bli bra? Varför kan det inte bara vara enkelt for once?

Halvdöd.

Jag är så sugen på chips just nu. Men jag ska fight the urge! I will, I will.
Har varit uppe hela natten och hållt på med designen till min andra blogg som jag är nöjd med nu efter ett par timmar.
Vet inte om jag ska lägga mig och sova nu eller satsa på att vara uppe?

Jag önskar bara att Han hade kunnat bestämma sig. Bestämma sig för att vi är värda ett försök...tillsammans. Även om han har sagt till mig att han har bestämt sig för motsatsen så...ja jag är inte frisk. Jag vägrar bara erkänna det för mig själv för det gör mig så rädd. Mina reaktioner är inte av det friska slaget.


Let me live.

Igår var....ett helvete. I hit rock bottom, som man säger.
Har förlorat livslusten, det lilla hopp jag hade...tänk om jag hade haft mer hopp - var skulle jag varit nu?
Jag blödde, jag blödde mycket och jag var nära att ringa ambulansen. Men...vad ska de göra? Plåstra om mig och sen då? Tvångsinta mig på något psyke där jag bara blir mer och mer deprimerad. Trots att psykhem är till för att man ska bli frisk från sina psykiska problem så förvärras precis allt där. Man behandlas som att man är senil, dum och gravt psykstörd.
Nej, så jag lät det blöda och nu är det ett stort, djupt ärr.
Läste att man kunde kapa bort nerver där så att man får problem med att röra händerna...so far so good, inget har hänt mig än, de fungerar som de ska antar jag.

Well, har ju mått grymt dåligt den senaste veckan, rent fysiskt också förutom psykiskt. Tänkte ju gå till läkaren för att kolla vad som är felet..men sen kom jag på att de tar blodprover för att kolla eventuella vitaminbrister o.s.v......och de gör väl de i vänster arm? Min s.k pianoarm. Hur förklarar man det?
"Ehh jo, alltså min katt rev upp alla dessa sår" ? Yeah, right.

No way



Precis kommit hem från Eslöv där jag jobbat idag. Sov knappt en blund inatt och när jag vaknade låg min söta lilla kise och kramade mig så jag hade extra svårt för att gå upp. Dessutom var det så kallt överallt förutom under täcket.
Men jag gick upp, jag jobbade och sen fick jag ta tåget hem. Jag tror att jag är sjuk eller något, har mått riktigt illa i fem dagar nu, kanske är järnbrist eller något annat ickeallvarligt...Let's hope so.
Är riktigt trött, har inte ätit, mår dåligt...dessutom har jag urinvägsinfektion och är deprimerad! What a life.

Saknar A nåt så enormt mycket.
Han tycker att jag romantiserar allt som har varit, medan jag tycker att han ser allt som skit, vilket han gör. Och det gör så ont, för om vi nu aldrig blir tillsammans vill jag att han ska komma ihåg vårt förhållande som det bästa, inte som skit, inte som att vi aldrig har haft det bra....då romantiserar jag hellre allt.

Har för övrigt gått ner två kilo på en månad enligt min våg, något jag är mycket stolt över även om det känns som att jag knappt har gjort något, speciellt på semestern då jag bara åt skit och inte tränade (förutom cykling till och från stranden).
Men tränaren sa att kilona rasar i början , det är de sista det är svårt att bli av med (har 4 kg kvar). Känns som att det enda stället som försvunnit är brösten, jag välkomnar små bröst men stora bröst som blir små är aldrig snyggt :S

Och dessutom suger ni på att kommentera - jag ser ju att ni läser här men ändå kommenterar ni inget. Skärpning! Visst, jag fattar, det är inte lätt att kommentera de saker jag skriver - men jag vill liksom inte ha någon tröst, någon lösning eller något - jag vill bara ha lite feedback och veta vilka ni är som läser här.

Nåväl, nu ska jag äta lite av gårddagens pastasallad, titta på ett avsnitt Gossip Girl och gråta en skvätt!


Drinking.

Skulle hitta på något med S, vi lagade mat, snackade lite och sen gick vi ut för att ta en drink på Victor's på Lilla Torg.
Ganska lame. Beställde en drink som visserligen var billig men jag förstod snart varför. Det smakade typ Ramlösa med en touch av äpple. Känner inte alls av det. Aja, skitsamma. Sen skulle vi gå vidare men när vi hade kämpat för att dricka upp drinken var klockan typ ett och då stängde allt.
När vi var på väg för att leta upp något annat ställe stannar någon idiot S och ropar KATJA!!! S såg livrädd ut så jag fick ta o dra iväg henne. När vi ringde efter skjuts hem från hennes..."friend with benefits" kommer samma kille igen med en kompis och ropar "KATJA!!!" S blev skitlack och killen var en ren idiot så vi stack därifrån. Vilka idioter det finns.
Som J sa till mig häromdagen - man vet verkligen inte hur bra kille man har förrän man är singel och upptäcker alla svin.
True, so true.

Hoppades på att jag skulle vara trött när jag kom hem - men det är jag inte. Ska väl försöka tvinga mig själv att sova för imorgon är det jobb som gäller.

Look over your shoulder

Ja, helgen var underbar. A var här men vi fick inte en chans till att sitta ner och prata om hur vi ska ha det.
Ska vi bara bryta?
Ska vi försöka igen?
Ska vi vara kompisar?
Det är så mycket frågor, men vi kom inte fram till några svar.
Vi hade det mysigt i alla fall.

Take me back...

...to the good ol' days.



Jag bara längtar tillbaka i tiden, då allt var bra. I spanien. På stranden, bara vi två och vår blåa luftmadrass!
På balkongen, ätandes köpt frukost från glasstället på hörnan som även serverade baguetter.
Eller när vi satt på Fusion och drack goda drinar med galna engelsmän.
Varför kan inte allt vara som då? Varför kan vi inte gå tillbaka och leva om det? Ta vara på det och bara vara där. För jag saknar det.
Mycket.
Men jag antar att man måste gå vidare med sitt förbannade liv, tillbaka till stress, press och vardagen.

Sitter bara här och har så jävla ont i magen p.g.a allting. Jag tror att jag kommer bryta ihop närsom. Så om jag plötsligt slutar skriva på både denna och den vanliga bloggen är jag på något mentalsjukhus.

Känns som att jag har så mycket stress över allt just nu, det är kunder som vill ha tider, kompisar som vill umgås och samtidigt ska jag sköta jobb, tänka på att INTE göra mig själv illa (jo det går åt en hel del tankekraft där), hålla fint hemma, tvätta kläder, diska, ta hand om mina katter som är total försummade just nu känns det som och försöka komma över det här kärleksskitet. Och just ja, tänka på att göra övningar som jag ordinerats av psykoterapeuterna, skriva ner när jag skadar mig och allt det där.
Jag orkar bara inte. Varje morgon och varje kväll har jag så himla ont i magen att jag inte vet vad jag ska göra. Vill inte jobba mer på sommarjobbet men jag har 3 hela jävla veckor kvar. 15 dagar. Uhhh. Inte ens hälften har gått och jag är redan halvt död. För att inte nämna att jag måste gömma min högra arm hela tiden som är totalplåstrad.

Imorgon ska jag i alla fall på SPA. Välbehövt.

Duktig?

Jag har varit duktig. Jag har låtit bli att höra av mig till honom. Faktiskt. Det är jag stolt över.
Det här måste få ett slut.


Ja, idag harj ag haft det mysigt all by myself, drckit en flaska vin och ätit god mat, trevligt helt enkelt. Så slipper man tänka på vilken 16-åring han spänner på. Eller vem som raggar på honom.
Skönt.
Just nu raggar jag dock sällskap som kan ge mig mer vin här.
Min flaska är slut. Och det finns en morgondag som också ska utnyttjas till FULLo.

Jävla alkis.

Duh-duh



Usch, helvetisk dag. Allt och alla bara klagade på jobb hur hon som jag vikarierar för gjorde på ett annat sätt. Hur ska jag veta det liksom? Kan jag inte bara få göra det på mitt sätt?
Orka. Och så har vi kortärmat. Något som jag inte alls tänkte på. Så jag snodde ett plåster men jag tror alla fattade ändå. För de gav mig DEN blicken. Ja, DEN "åh stackars lilla flicka, du är så ung och vilsen och vill ha uppmärksamhet"-blicken.
Men jag skiter i det, jag orkar inte bry mig.

Alla bara gnällde och allt bara gick fel, men på något sätt tog jag mig igenom dagen och nu är jag hemma och väntar på Johanna. Ska sminka henne till en fotografering idag. På terapin sa de att man måste aktivera sig så mycket som möjligt. So that's what I'm doing.
Vill dock helst bara äta och lägga mig och sova, men det är självdestruktivt. Jag får sova inatt helt enkelt!

Sista dan imorgon på jobbet...för denna veckan. 4 veckor to go.

Sen måste jag ju hitta en kattvakt åt mina små monster annars kan jag inte åka någonstans. Ska försöka tvinga pappa!

(och ni är urusla på att kommentera!)


Little.Too.Big

image22

Så jag har nu träffat min vän och hennes två nya..additions. Som är gigantiska! Hon hade tydligen ändrat sig i sista stund och tagit ett par ännu större så nu är de riktigt stora. Men de är svullna också så förhoppningsvis går de ner lite så att det ser mer proportionerligt ut. Just nu ser de ut som ovan ungefär. Lite mindre kanske. Och jättehårda! Haha. Hon sa att de kändes som ben först men att de mjuknar hela tiden. Ska bli kul o se när de är helt färdigläkta.

Vi var i alla fall ute och det var en hel del stirrande, fastän att hon inte ens hade något avslöjande på sig. Var mest tjejer som stirrade. Så oförskämt. Jag kan förstå om det ser lite konstigt ut just nu men man stirrar väl ändå inte? Kan man inte bara titta lite diskret?


Imorgon är det terapi igen!


Scary

Just nu äter jag en medicin som heter Ergenyl, som egentligen är till för epilipsianfall men även manisk depression som jag behandlas för. Jag vill gärna lägga av med den eftersom jag gått upp i vikt av den, visserligen inte mycket men ändå.  Så jag satt och läste lite om det och det var en person som fått hallucinationer av medicinen när hon  höll på att sluta. Såg helikoptrar och skuggor och skit.
Varför informerar de inte? Inte ens när man frågar om man kan få några konstiga biverkningar? Sånt gör mig arg. Ska ringa och boka en tid i veckan faktiskt och prata med henne om framtida medicinering. Just nu har jag gått på medicin i 4, snart 5 år. Och jag vill INTE fortsätta. Samtidigt är jag rädd att jag kommer bli deprimerad om jag lägger av.

Jävla skit det här.

Nu ska jag äta snacks i form av gurka med dipp! Mmmm

Money

Jaha, så basically händer inte särskilt mycket i mitt liv. Jag känner mig någorlunda psykiskt frisk (ta i trä) men känner mig ändå inte lycklig. Är jag en sån person som aldrig är nöjd eller behöver jag helt enkelt se över mitt liv?
I don't know och hur ska jag veta?
Jag funderar på att boka tid för en psykoanalys, lära känna mig själv och sånt ni vet.
Mest orolig är jag dock för min pengasituation i sommar eftersom jag inte har ett j-a jobb! Har sökt till en kurs men det innebär bara att jag får csn i juni också. Hoppas att mitt företag börjar gå bättre och bättre så att jag kan leva på det under de tre månaderna.
A fick ett erbjudande att vara försökskanin och får tiotusentals kronor för det men han vägrar.
Fatta hur avundsjuk jag är! Jag vill sälja min kropp till forskning! Ta vad ni behöver men ge mig pengar ungefär.
Han kan gott och väl leva på dem pengarna resten av året och ändå kunna göra precis vad han vill.
Men nej..
BAH, varför kan inte jag vara med i sådant då undrar ni? Well, jag tar medicin och då är man inte välkommen :(

Drömmarnas land.

Ååhhh vad jag vill flytta utomlands! Orkar inte vara kvar här i kalla, tråkiga Sverige. Vill ge mig ut i världen, se saker , lära mig saker, träffa folk. Som i Spanien. Det var så jäkla gött där. Framför allt saknar jag att man kunde gå ut i tröja och jeans denna tiden på året.
Men nu när jag redan varit i Spanien dras jag åt USA. Man bara tittat på de jävla paparazzibilderna på kändisar och de går runt i kortärmade tröjor och solen skiner. Fan vad avis jag blir.
Förmodligen hade jag också gjort just detta om det inte hade varit så att jag har två små liv som jag måste ta hand om. Mina katter alltså. Inga barn.
Var utan dem i Spanien i 4 månader och saknade dem sååå mycket. De är mina bebisar!
Och visst, man kan ta med dem utomlands men jag vill inte plåga dem med en lång resa, karantän och allt vad utomland betyder för en stackars katt som knappt har sett innergården här utanför.
Jag vet inte, jag vill bara BORT härifrån känns det som.
Kanske behöver jag bara ut och resa. Tänkte börja spara ihop pengar till att åka till London senare i vår. Har aldrig varit i England och det hade ju varit grymt :)
Får se vad det blir av mina utomlandsplaner helt enkelt.

Incomplete.

Orkar inte ens skriva vad som hänt men idag är jag verkligen inte alls glad eller på något humör som helst.
Vill mest av allt lägga mig ner och gråta känns det som.
Men det kommer inga tårar. Det blir ju så ibland.

Känner mig bara så oviktig och har kommit fram till en stor orsak för mitt självförtroende. Eller rättare sagt bristen på det. Men det är ganska svårt att göra sig av med.
Man kan inte förändra det som har varit och alla orsaker för min brist på självförtroende. Och jag känner mig för svag för att göra något åt framtiden, att stoppa spiralen.

Det är en annan konstig känsla inom mig. Jag är totalt orklös  till allt när jag är deprimerad.
Visst har det varit så tidigare, men tidigare har jag i alla fall haft orken att vara arg, att skrika, att gråta, att slå och att skada. Men det har jag inte längre. Känns som att jag gett upp.

Dödstrött.

Jag känner mig helt död. Man bränner ju galet mycket kalorier när man shoppar. Synd att det oftast kostar mer än ett gymkort, men men.
I alla fall. Jag shoppade så mycket och har nu ångest. Främst för att jag köpte grejer på Body Shop för 450 spänn. Vadå onödigt liksom? Jag behövde egentligen bara en ansiktskräm och en bodylotion men kom hem med en handkräm och en fotfil också. Och så fick man en gåva för att man handlat för över 400 kr. Men ändå!
Utöver det köpte jag nya träningsbyxor eftersom jag inte har några passande för tillfället. En lång kofta och två långa linnen från Gina Tricot och 2 halsband samt ett par örhängen från Indiska.
Ja, det var kanske inte en massa, men jag har inte shoppat saker på månader så för mig var det faktiskt en massa.
Fast ändå så är jag inte 100% nöjd, hade velat ha fler tröjor.
SKITSAMMA.

Över till något annat så har jag haft ont i magen i över en vecka. Jag börjar bli lite orolig för jag får såna jävla kramper titt som tätt. Känns som att någon tar min magsäck och mina tarmar och allt vad fan som finns där inne bakom allt fett och bara klämmer åt så hårt det går.
Dessutom är min mens sen. Ungefär en vecka sen tror jag. Not good.
Å andra sidan lever jag typ ett celibatliv så det har nog inget med bebisar att göra ;)

Orkar nog inte bjuda ut A på dejt ikväll trots allt. Jag är alldeles för trött, vi får ta det imorgon istället känner jag.



Shitty day

Blev väckt av en elektriker imorse som skulle fixa vårt konstiga elnät. Heter det så? Elnät?
Skitsamma.
Kunde inte somna om så jag har varit vaken sedan 9. Rekord.
Just nu är jag grymt uttråkad. Känner för att gå ut på stan men samtidigt inte. Och så slog det mig att jag bara har 2-3 kompisar i denna stad. Hur tragiskt är inte det? Och ändå har jag bott här i snart fem år.
Jisses.
Jag är inte ens osocial.
Jaja, det löser sig nog. Ikväll tänkte jag överraska A lite, bjuda ut på middag eller så :)
Hoppas inte han hinner läsa här bara.

433259-20

Jag har spenderat dagen i mina underkläder. Oborstade tänder och plockat in den rena tvätten som blev ren för över en vecka sedan men som inte fick se garderoben förrän idag. Katterna hade legat på den så den var alldeles katthårig också. Fick man sitta där med en såndär klädvårdsrulle och rulla för fulla muggar.

Äh. Nu går jag ut.

Ciao

Tidigare inlägg
RSS 2.0